1. Grens-Fines stuga

När vi från Prästgärden vandra ”fram på Tån”, som det heter, ha vi först på vänster hand ”Grens Fines”. Denna stuga uppfördes 1921 av Josefina Gren. Den uppfördes huvudsakligen av virket från tvenne andra gamla stugor, som lågo på denna plats, ”Mobergs” och ”Ahls”.

”Mobergs stuga var av yngre typ med vind men under torvtak. Den hade ett större rum, ”stuva”, i västra ändan, omfattande ungefär 2/3 av husets grundplan. I sydöstra hörnet fanns en förstuga och innanför denna en mindre kammare eller ”kantór” utan eldstad. I nordöstra hörnet av ”stuva” stod en omfångsrik ”gruvespis” med bakugn och en ursprungligen öppen härd, i vilken inmurats en kokspis.

När denna stuga byggdes, har ej kunnat utrönas, men på samma plats finnes en stuga upptagen på kartorna från 1775 och 1841/43. Troligen har en äldre ryggåsstuga under mellantiden fått lämna plats för den modernare stuga, som sedan kallats ”Mobergs”. I kartbeskrivningen 1841/43 kallas den ”Wallins torp” och var troligen därför identisk med dragontorpet nr 70 vid Gudhems kompani av Västgöta regemente. I och med att västgöta knektarnas torp efter laga skiftet 1841/43 förlades till Danåsen, övergick Wallins stuga till backstuga och kom så småningom i enskild ägo.

Från 1840-talet fram till år 1883 ägdes denna stuga av toffel- och lappskomakaren Johannes Moberg. Denne tillhörde en synnerligen illa be ryktad släkt, av vilken åtminstone fem generationer levat på Tån och som räknar sina anor från soldaten Johan Moberg (1730-t.-1790). Dennes änka, Maria Gabrielsdotter, dog såsom fattighjon på Åsle Tå 1825, obe kant i vilken stuga. Makarna hade tre döttrar, av vilka den yngsta, Maria, år 1810 utom äktenskapet födde sonen Johannes, vilken efter morföräld rarna antog namnet Moberg. Han fick sin uppfostran – i den mån man kan tala om sådan – hos modern och mormodern. Hos dessa uppfostrades också den äldsta dotterns utom äktenskapet födda dotterson, Anders (1824 –1898), sedermera kallad ”Lelle-Moberg”.