7. Fjäll-Svenna stuga

”Fjäll-Svenna” stuga är byggd omkring 1875. Den är uppförd av en man som kallades Mjölnar-Anders, som sålde den vidare till Sven Andersson, Fjäll-Sven. Denne flyttade in med sin familj, sju personer, innan den var färdig och de bodde länge allesammans i köket. Inte förrän alla barn, utom det yngsta hade flugit ur boet inreddes ”stûva” också. Detta skedde kring 1900 och till dess hade ”stûvan” använts både som vedbod och svinhus. Fjäll-Sven tog in sina grisar där under kalla vintrar. De kunde då inte hålla till i det lilla svinhus som Fjäll-Sven schaktat ut ur backen.

Fjäll-Sven fick namn efter barndomshemmet Fjället, ett torp som fadern hade haft tidigare. Fadern var tidigare klockare och sonen kallades också för ”Klockars Sven”.

De arbeten som stod till buds för Fjäll Sven var dikesgrävning, stenmurning och spanntröskning hos bönderna. Hustrun Lovisa bidrog till familjens försörjning ge nom sömnad. Hon var inte ansedd som någon skicklig sömmerska. Tvärtom. Hon gjorde inte sällan sitt jobb slarvigt och kläderna till de egna barnen blev aldrig riktigt färdiga. Fjäll-Svenna barn utmärkte sig därför alltid bland de rika kullarna tåbarn på 1860-90-talen.

Pojkkläder var annars Lovisas specialitet. Men hon sydde alltid upp dem ordentligt stora så att innehavarna kunde växa flera år i dem. Byxorna gjordes så långa att de måste vikas upp i flera veck och rockarna blev alltid stora som säckar.

”Det lär inte ha varit någon större glädje för skolpojkarna på den tiden att få nya kläder av Svenna-Lovisas fabrikat.” (Erik Sandberg)

Sven dog 1912 och Lovisa 1918. Stugan överläts till Samuel Andersson efter Svenna-Lovisas bortgång och 1920 inköp tes stugan av Matilda Almberg och hennes son Ernst. Matilda var ”vaktmästare” på Tån, när hembygdsföreningen bildats och börjat förvärva husen. Stugan var bebodd till 1958 och sist boende hette Anna Andersson.

(utdrag ut Ulla Nordmarks bok om Åsle Tå)